;

Måste skriva av mig..

Att ha denna klump i magen, att alltid få leva i ett frågetecken.
Att alltid få kämpa för något man vill ha.
Jag mår illa och skakar, känner hur tårarna försöker tränga sig ut.
Jag håller dom inne, för jag vill inte se ut som den svaga längre.
Jag försöker vara den starka och glada Amanda, den jag var för längesen.
Det är svårt, väldigt svårt när allting runt om kring går åt helvete.
Jag trodde saker & ting börja ordna sig.
Men fan heller! Börja direkt idag i skolan, sen nu..
Hur mycket ska man stå ut med?
Sen att folk runt om kring en sviker, glömmer bort en & att man inte ens betyder något för dom/den.

Jag har aldrig haft ett lätt liv, jag & min mamma har fått kämpat hela mitt liv.
Jag har aldrig kunnat känna trygghet , den trygghet man behöver som barn.
Fast jag ska tacka min mamma som alltid försökt ställa upp så mycket hon kan.
Men vissa andra, hör aldrig mer av er. Jävla egoister som inte tänker på någon annan än er själva!

Nu är jag trött på alla er som alltid sviker!!


En less Amanda. OOOHJA!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0